Ansvarsfullhet är en väsentlig del av det dagliga arbetet

Nödcentralsverket stöder transparensen i den statliga förvaltningens ansvarsarbete genom att publicera sin första ansvarsrapport. Rapporten lyfter fram tre av FN:s mål för en hållbar utveckling, vars uppnående Nödcentralsverket främjar genom sin egen verksamhet.
Till grund för rapporten ligger statskontorets anvisning där ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna rekommenderas utarbeta en ansvarsrapport om sin verksamhet. Statskontoret utarbetar en sammanfattning av rapporterna på statsnivå som ger intressentgrupperna en helhetsbild av det arbete som utförs i statsförvaltningen för att främja en hållbar utveckling.
Förenta Nationernas verksamhetsprogram, Agenda 2030, och de 17 mål som där ställts upp utgör ramen för Nödcentralsverkets ansvarsrapportering. Bland dessa mål har ämbetsverket valt ut tre som kan påverkas genom organisationens verksamhet: Garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar (mål 3), Minska ojämlikheter inom och mellan länder (mål 10) och Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster (mål 12).
Hälsosamt liv och välmående
Målet hälsa och välmående är nära förknippat med Nödcentralsverkets kärnuppgift att producera nödcentralstjänster på ett högklassigt, pålitligt och jämlikt sätt. Nödcentralsverket spelar en betydande roll som informationsförmedlare såväl i normala förhållanden och störningssituationer som även i undantagsförhållanden.
Genom smidigt och effektivt samarbete med de myndigheter som hör till hjälpkedjan främjar Nödcentralsverket medborgarnas säkerhet och garanterar ett hälsosamt liv och välmående för människor i alla åldrar. Ur synvinkeln för samhällets kristålighet samordnar Nödcentralsverket den brådskande larmmyndighetsverksamheten och sköter prioriteringen av de begränsade resurserna. Nödcentralsverksamheten är därmed en av de viktigaste funktionerna som inverkar direkt på befolkningens trygghetskänsla samt tillit till myndigheter och samhället.
Minska ojämlikheter
Nödcentralsverkets mål är att producera nödcentralstjänster på ett så jämlikt sätt som möjligt oberoende av medborgarskap, etnisk bakgrund, boendeort eller andra personliga egenskaper hos den hjälpbehövande.
Tjänster som är skräddarsydda för särskilda gruppers behov, till exempel möjligheten att skicka en nödmeddelande med textmeddelande, tolktjänst för mer än 30 språk, eCall-larmtjänst, utfärdande av varningsmeddelanden på olika samiska språk, positionsuppgiftsblanketter för turister och andra på nio olika språk, 112 Suomi-appen på finska, svenska och engelska samt en tjänst för teckenspråkstolkning i samarbete med FPA.
Nya jämlikhetsförbättrande sätt att lämna nödmeddelande planeras kontinuerligt. Ett exempel är projektet ”Pan-European Mobile Emergency Apps”-projektet (PEMEA), som organiseras av Europeiska nödnummerorganisationen, vilket gör att europeiska 112-appar fungerar över landsgränserna med hjälp av den genomförda arkitekturen.
Hållbarhet för konsumtions- och produktionsmönster
Begreppet samhällsansvar är nära kopplat till principerna om hållbar utveckling. Nödcentralsverket har därför förbundit sig att under de kommande åren producera nödcentralstjänster allt mer energieffektivt, att fästa uppmärksamhet vid energieffektiviteten i ämbetsverkets verksamhetslokaler och att genomföra upphandlingar genom främjande av hållbara produktionsmetoder samt genom att sträva efter att minska utsläppen som orsakas av resande.
Den första ansvarsrapporten
Ansvarsrapporten som nu har publicerats är Nödcentralsverkets första, varför ingen jämförelse med genomförandet av mål under tidigare år har kunnat göras. Ett utvecklingsbehov som har identifierats hos Nödcentralsverket är att öka behandlingen av ärenden som gäller ansvarsfullhet och hållbar utveckling på så sätt att de är en del av den dagliga agendan i organisationen.
Se även
Så här instruerar du olika målgrupper att använda nödnumret
Nödnumret ger säkerhet för barn och ungdomar
Olika betoningar för olika målgrupper
Rekordstort antal tolkade nödsamtal
Ökningen av antalet invånare med främmande språk som modersmål syns också i antalet nödsamtal som tolkas. Till exempel har behovet av tolkning på ukrainska ökat betydligt under de senaste åren.
112-dagens erkännande till Punainen Risti Ensiapu Oy
Nödcentralsverket belönade Punainen Risti Ensiapu Oy för det arbete som de gjort till förmån för nödnumret 112. Priset beviljades på nödnummerdagen den 11 februari 2025.
Av nödmeddelandena hörde 1 600 inte till nödcentralen
År 2024 tog Nödcentralsverket dagligen emot i genomsnitt 7 600 nödmeddelanden. Av dessa hade 1 600 inte hört till nödcentralen. Ungefär hälften av meddelandena ledde till uppdrag som förmedlades till myndigheterna, medan hälften behandlades med hjälp av nödcentraloperatörens råd och instruktioner. Meddelandena besvarades i genomsnitt på sju sekunder.
Förmedlingssystemet för varningsmeddelanden testas på 11.2.
Det officiella förmedlingssystemet för varningsmeddelanden testas igen på den nationella 112-dagen 11.2.2025 kl. 11.20.
Så här instruerar du olika målgrupper att använda nödnumret
112-dagen har utarbetat anvisningar för användning av nödnumret förutom för allmänheten även för barn och ungdomar, äldre och personer med främmande språk som modersmål. Läs anvisningarna och ta i bruk materialen.