Ari Tielinen, kokeiluhätäkeskuksen johtaja:
Ari Tielinen, chef för pilotnödcentralen: Upp till 60 regionala larmcentraler var planerade att grundas i Finland
![Kuvassa Pohjois-Karjalan hätäkeskuksen johtaja Ari tielinen, poliisitarkastaja Kai Markkula ja hälytysmestari Petteri Elijoki keskustelevat uudessa hätäkeskuksessa. Kuva otettu Sanomalehti Karjalaisen sivulla olevasta kuvasta, jonka ottanut Marko Puumalainen 30.3.1996.](/documents/25150957/26717136/2021_uutinen_ari_tielinen.jpg/820b31b4-2dc5-d76c-947c-2f94b8332650?t=1674828804258&width=1200)
Norra Karelen var ett av fyra pilotområden för nödcentralens verksamhet när den nuvarande verksamhetsmodellen för nödcentraler i Finland utvecklades, säger Ari Tielinen, pensionerad chef för dåvarande Norra Karelens nödcentral.
Tielinen började år 1981 i Joensuu, som chef för Norra Karelens regionala nödcentral, och var aktiv i nationella utvecklingsarbetsgrupper under sina arbetsår.
- Jag är den enda personen som har verkat på fältet, som har varit med från det att de kommunala regionala nödcentralerna startade år 1980 fram till att statliga Nödcentralsverkets verksamhet, som är gemensam för myndigheterna, inleddes, uppger han.
Tielinen har därmed upplevt den långa historien för nödcentralsverksamheten i Finland, som har inkluderat flera olika nödnummer och ett stort antal larm- och nödcentraler.
- Upp till 60 regionala larmcentraler var planerade att grundas i Finland, men då konstaterade man att områdena är för små och behöver förenas. För att göra framsteg i reformen inleddes år 1996 ett pilotprojekt med nödcentraler i fyra regioner.
Norra Karelens nödcentral var en av de fyra pilotnödcentralerna i Finland som Tielinen, som chef för nödcentralen, fick lotsa.
- Nödcentralens verksamhet kom igång väl, medborgarna var nöjda och verksamheten var ekonomisk och effektiv. Jag fick mycket publicitet, och då använde jag ganska ofta ordspråket: "När en person befinner sig i en situation som han eller hon inte klarar av på egen hand men behöver samhällets organiserade och effektiva hjälp, då kommer vi in i bilden. Blå, röda och gula larmbilar är den enda tjänst som samhället producerar för medborgarna 24/7. Vi frågar inte om betalningsförmåga, försäkringar, hjälp hämtas fram till den sista stugan i byn.” Och så är det fortfarande, säger Tielinen nöjt.
Framgångsrikt pilotprojekt med nödcentraler ledde till den nuvarande verksamhetsmodellen för nödcentraler
Tielinen minns att pilotprojektet var avsett att hålla på endast i några år, så att man skulle hinna skaffa tillräckligt med erfarenhet. Men redan år 1998 utformades en permanent lag för nödcentraler.
- År 2001 delades hela landet in i 15 nödcentralområden, och sedan dess har antalet områden minskat till sex. I Finland finns det för närvarande sex nödcentraler som genom nätverk fungerar på hela Finländska fastlandet.
Försök gjordes en gång i tiden för att bevara den regionala nödcentralen i Joensuu, bland annat genom att vädja till att jourpersonalen i Kuopio inte har tillräcklig lokal kännedom om Norra Karelen.
- Det var en berättigad rädsla på den tiden. År 2004 var positioneringstekniken primitiv jämfört med den nuvarande situationen. Tekniska framsteg har gjort att detta inte längre är ett problem, säger Tielinen.
Även om de nuvarande sex nödcentralområdena i Finland är stora ser Tielinen det som en bra sak att samtalen, i händelse av att ett central överbelastas, riktas till en annan nödcentral. Detta avlägsnar ändå inte ett problem. Den före detta chefen för nödcentralen vet nog, att när det är lördagskväll, midsommar, jul, eller när en värmebölja sveper över hela landet, då är det bråttom för alla jourpersonal på nödcentralerna.
Nödcentralsverket 20 år
År 2001 inrättades en ny statlig myndighet: Nödcentralsverket. Då fick man en unik nödcentralsservice till Finland, där ett ämbetsverk tar emot alla nödmeddelanden via ett nödnummer, behandlar uppgifterna och larmar de nödvändiga enheterna genom samma datasystem. Före Nödcentralsverket svarade flera regionala nödcentraler och polisens larmcentraler på nödsamtalen.
Se även
Så här instruerar du olika målgrupper att använda nödnumret
Nödnumret ger säkerhet för barn och ungdomar
Olika betoningar för olika målgrupper
Förmedlingssystemet för varningsmeddelanden testas på 11.2.
Det officiella förmedlingssystemet för varningsmeddelanden testas igen på den nationella 112-dagen 11.2.2025 kl. 11.20.
Så här instruerar du olika målgrupper att använda nödnumret
112-dagen har utarbetat anvisningar för användning av nödnumret förutom för allmänheten även för barn och ungdomar, äldre och personer med främmande språk som modersmål. Läs anvisningarna och ta i bruk materialen.
Guiden om beredskap för störningar och kriser finns nu i appen 112 Suomi
Beredskapsguiden, som riktar sig till hela befolkningen, innehåller anvisningar om beredskap för exceptionella situationer och om hur man ska agera under dem. Guiden finns nu under fliken Tjänster i mobilappen 112 Suomi.
Nödnumret ger säkerhet för barn och ungdomar
Det är en säkerhetsgärning att lära barn rätt användning av nödnumret. Det är viktigt att prata med barn om identifiering av nödsituationer och inge mod att ringa ett nödsamtal.
Olika betoningar för olika målgrupper
112-dagen är en riksomfattande kampanj vars syfte är att fästa finländarnas uppmärksamhet vid nödnumret 112 och vid att identifiera nödsituationer. I 112-utbildningen är det bra att fundera på den verksamhet och förståelse som är typisk för målgruppen. Exempelvis lönar det sig att betona andra saker för barn och unga än för äldre personer eller till exempel för invandrare och utlänningar.