Den erfarna nödcentraloperatörens mest minnesvärda fall är Estonias sjunkande
Nödcentraloperatören Margareta Ådjers-Laakso, Reetta bland arbetskamraterna, har arbetat vid nödcentralen i nästan 40 år. Arbetet som i början utfördes med penna och papper har förändrats med åren på grund av teknik och strukturreformer. En sak har dock förblivit densamma: att hjälpa människor i nöd.
- Jag undrar om det här är min kallelse, funderade Margareta.
Våren 1983 ringde Margaretas pappa sin dotter och konstaterade att det skulle komma ett bra jobb till Kristinestad. Det skulle vara en arbetsplats fram till dotterns pension. Pappa visste nog vad han talade om, för dottern fick platsen och arbetar där fortfarande.
- Den största förändringen i arbetslivet är väl att vi brukade jobba med penna och papper. På den tiden spelade lokalkännedomen också en viktig roll, eftersom inte alla platser nödvändigtvis ens hade gatunamn. Idag arbetar alla sex nödcentraler tillsammans som en virtuell central, och ett nödsamtal från Hangö kan tas emot var som helst i Finland. Dessutom kan vi lokalisera telefonen med några meters exakthet på havet eller fjällen, beskriver Margareta förändringarna.
I arbetet har hon motiverats av variationen, eftersom man på nödcentralen aldrig kan veta hurdant arbetspass man har framför sig. Detta visades 1994 genom Estonias sjunkande. Vid tidpunkten för olyckan fanns det 989 personer ombord på fartyget som sjönk på mindre än en timme. 137 av dem räddades.
Estoniaolyckan är den viktigaste händelsen i min karriär, och har påverkat mig mycket.
- Estoniaolyckan är den viktigaste händelsen i min karriär, och har påverkat mig mycket. Händelsen hörde inte då till min larmkrets, men vi var med och larmade räddningspersonal.
Positiv respons är sällsynt
Positiv respons i nödcentraloperatörens arbete är mycket sällsynt, eftersom telefonarbetet avslutas när räddningspersonalen når målet. I fall som kräver första hjälpen avslöjas det ofta för anmälaren att nödcentraloperatören spelar en stor roll i räddningskedjan, och att det inte endast är en telefonsvarare på andra ändan av tråden utan en utbildad säkerhetsmyndighet.
Margaretas mest minnesvärda fall är just relaterade till att få överraskande respons.
- Jag tog emot ett nödsamtal, där en pappa hade blivit livlös. Jag instruerade det minderåriga barnet att återuppliva medan jag larmade hjälp. Familjen kontaktade senare nödcentralen och ville tacka mig för min delaktighet. Då funderade jag vem som tänker på nödcentraloperatören när de själva har haft en stor nödsituation i familjen.
I läkarenheten på den tiden meddelade akutläkaren på kanalen att en skönhet precis som du föddes. Läkaren var så snäll och gav oss på nödcentralen äran.
- Ett annat minnesvärt tack är från en snöig och kylig natt när jag fick ett förlossningssamtal, började ge instruktioner och larmade hjälp. Då hanterades hela situationen fint på ett par minuter. I läkarenheten på den tiden meddelade akutläkaren på kanalen att en skönhet precis som du föddes. Läkaren var så snäll och gav oss på nödcentralen äran.
En nödcentraloperatör ställer inga onödiga frågor
I Finland görs nästan 3 miljoner nödmeddelanden årligen till nödnumret. Det antalet rymmer ett brett utbud av olika uppringare. Margareta påpekar att det bästa resultatet uppnås ur alla inblandades synvinkel när anmälaren svarar på frågorna som nödcentraloperatören ställer och lyssnar på de anvisningar som ges. Med sociala medier har det varit möjligt att investera mer effektivt i att informera medborgarna än tidigare, så hon tipsar om att följa Nödcentralsverkets sociala mediekanaler.
Slutligen berättar Margareta, som har haft en lång karriär på nödcentralen, vad som har motiverat henne på 112 under alla dessa år.
- Det att jag får hjälpa. Ofta säger bekanta som jag träffar ”wow, du utför så fint arbete och du har till och med en uniform”. Det ger styrka.
- Jag skickar ännu hälsningar till alla mina tidigare kollegor, till Räddningsinstitutets studerande och lärare på nödcentraloperatörskursen samt naturligtvis till arbetskamrater runt om i Finland. Låt oss fortsätta att utföra detta viktiga arbete med gott humör.
Nödcentralsverket 20 år
År 2001 inrättades en ny statlig myndighet: Nödcentralsverket. Då fick man en unik nödcentralsservice till Finland, där ett ämbetsverk tar emot alla nödmeddelanden via ett nödnummer, behandlar uppgifterna och larmar de nödvändiga enheterna genom samma datasystem. Före Nödcentralsverket svarade flera regionala nödcentraler på nödsamtalen och verksamhetsområdena hade olika nödnummer.
