Lättnad i rekryteringsutmaningen av nödcentralsoperatörer i slutet av året

Det finns fortfarande utmaningar med att rekrytera nödcentralsoperatörer, eftersom det inte finns tillräckligt med kvalificerad arbetskraft på arbetsmarknaden för att tillgodose Nödcentralsverkets behov. För närvarande skulle det omedelbart finnas lediga jobb i sex nödcentraler för 40 nödcentralsoperatörer. I slutet av året väntas 48 nya operatörer ta examen från Räddningsinstitutet.

När det gäller kvalificerade nödcentralsoperatörer har Nödcentralsverkets arbetskraftssituation länge varit svag. Det strategiska målet har varit att trygga ett tillräckligt antal utbildade operatörer, men detta har man inte ännu lyckats med. De senaste statistiska siffrorna från ämbetsverket visar att utnyttjandegraden av personalresurser under årets första sex månader var 46,1 procent. 

– Personalavgången hos oss var 8 procent förra året och 6 procent året innan. Den externa personalomsättningen under det pågående årets första halva var 4,1 procent, så prognosen väntas ligga kvar på samma nivå som tidigare år. Vår externa personalomsättning ligger dock på en ganska låg nivå jämfört med genomsnittet för statsförvaltningen, som år 2020 var 12,2 procent. Antalet nya operatörer kommer att bli mindre än vår naturliga personalavgång. Mängden utbildning har ännu inte ökats så mycket att det skulle ha lindrat vår personalbrist, beklagar Taito Vainio, Nödcentralsverkets direktör. 

Det är utmanande att rekrytera nödcentralsoperatörer eftersom det knappt finns några kvalificerade sökande på arbetsmarknaden. I december 2021 och juni 2022 kunde Nödcentralsverket rekrytera 36 nyutexaminerade operatörer. 

– Detta antal täckte inte ännu vår personalavgång. För närvarande skulle vi kunna anställa ytterligare cirka 40 operatörer omedelbart inom ramen för budgeten. Vi får dock vänta till årsskiftet, då en tilläggskurs med nödcentralsoperatörer utexamineras från Räddningsinstitutet.  Totalt förväntas 48 nya operatörer utexamineras från den nya kursen, vilket helt klart kommer att hjälpa oss med vår rekryteringsutmaning, men det löser inte situationen kring arbetskraft på längre sikt. Vi hoppas att tilläggsfinansieringen till Räddningsinstitutet får fortsättning och att det ordnas fler tilläggskurser, säger Vainio. 

En krävande sommar 

Vid Nödcentralsverket vet man att antalet telefonsamtal ökar varje år med cirka 30–40 procent under sommaren jämfört med andra årstider. Samtidigt är semesteravgången för nödcentralsoperatörer cirka 25 procent. Så här var det också under denna sommar.

– Sommartiden är en stor utmaning för oss eftersom vi inte kan rekrytera sommarvikarier för att arbeta som nödcentralsoperatörer. Operatörernas arbete är i allmänhet belastande, och på grund av personalbrist och den ökade arbetsmängden på sommaren är belastningen ännu större. Eftersom vi inte kunde öka antalet anställda i det här läget satsade vi specifikt på fördelningen av personalstyrkan under sommaren. Det lyckades vi bra med. Också med hjälp av vår nätverksbaserade verksamhetsmodell kunde vi dagligen skräddarsy nödcentralernas ömsesidiga stödåtgärder efter personalsituationen. Med dessa åtgärder förblev vår servicenivå under sommaren, trots tidvis rusning, ganska hög; vi kunde nästan alltid svara på telefonsamtal av de som är i nöd på mindre än 30 sekunder. Vi kunde också delvis lätta på operatörernas arbetsbelastning, konstaterar Vainio.   

Nödcentralsoperatörens arbetsbelastning ökar också av nödmeddelanden som inte hör till nödcentralernas ansvar. Den senaste statistiken visar att antalet telefonsamtal som inte hör till nödcentralerna står för 25 procent av alla nödmeddelanden. Under den första halvan av året har det funnits totalt 353 000 av dessa. 

– Det finns fortfarande utrymme för förbättringar när det gäller korrekt och relevant användning av nödnumret. Vi strävar efter att minska antalet felaktiga meddelanden som kommer till oss genom aktiv kommunikation, eftersom de ökar belastningen på operatörernas arbete.  Vi kommer emellertid aldrig att helt bli av med dessa telefonsamtal som inte hör till nödcentralen, eftersom vi inte vill höja ribban för att ringa nödnumret 112 för högt. Vi strävar efter att tydliga förfrågningssamtal och alla icke-brådskande situationer som inte kräver att myndigheterna anländer till platsen kan hanteras på annat sätt än via nödlinjen.

Effektiverade utvecklingsåtgärder 

De psykosociala belastningsfaktorerna är betydande, och av denna anledning fäster man stor uppmärksamhet vid nödcentraloperatörernas välmående och bättre ork i arbetet. Arbetsbelastningen återspeglas i ökad sjukfrånvaro. Statistiken för de sex första månaderna under året visar attsjukfrånvaron för dem som arbetar med operativa uppgifter inom nödcentralen har ökat med 1,6 dagar per årsverke. Genom olika utvecklingsinsatser ska ämbetsverket nå det mål som satts upp när det gäller sjukfrånvaro; 15 arbetsdagar/person. 

– Ökningen av sjukfrånvaron beror främst på coronaepidemin, men sjukfrånvaron för operativ personal, 22,8 arbetsdagar per person, är på en särskilt oroande nivå hos oss. Vi effektiverar våra tidigare utvecklingsåtgärder och inleder även ett antal nya. Vår lista över utvecklingsobjekt innehåller till exempel att förbättra chefsverksamheten, implementera modellen för tidigt ingripande, utveckla samarbetet mellan företagshälsovården och arbetsgivaren, förbättra arbetshandledningen och aktivt införa workshops för posttrauma. I fjol anställde vi också en sakkunnig i arbetsvälbefinnande till vårt ämbetsverk, vars uppgift är att effektivera verksamheten kring välmående i arbetet och användningen av förebyggande tjänster för arbetsförmåga. I år har vi också för avsikt att komplettera de strategiska riktlinjerna för välbefinnande i arbetet och ledning av arbetsförmågan, vilket kommer att vara till hjälp i vår verksamhet på lång sikt, säger Vainio.