Brottsofferjouren nu i appen 112 Suomi

Utbudet av tjänster i 112 Suomi-appen utökas den 23 februari under den internationella brottsofferveckan. Numret till Brottsofferjouren 116006 införs i appens journummer.
Arttu Perttula, direktör för utvecklingsavdelningen vid Nödcentralsverket, berättar att nödnumret årligen tar emot nästan tre miljoner nödmeddelanden, varav ungefär en fjärdedel inte hör till nödcentralens område. Det är oftast fråga om att man inte har känt till någon annan hjälpande aktör eller var man får instruktioner. Det är viktigt att en person i en nödsituation inte upplever sig bli utan hjälp. Oftast är det ändå något annat än nummer än nödnumret 112 som kan ge den bästa hjälpen.
– Det är bra att det finns olika nödnummer för icke-brådskande behov, såsom samtalshjälp och stöd. De sparar säkerhetsmyndigheternas resurser till brådskande nödsituationer, då myndigheter behövs på plats. Numret till den nationella Brottsofferjouren är ett viktigt tillägg i appen. Genom 112 Suomi erbjuder vi olika säkerhetstjänster via en enda plattform och strävar på så sätt efter att minska onödiga samtal till nödnumret, säger Perttula.
Brottsofferjouren (RIKU) erbjuder brottsoffer möjlighet att diskutera med personer som förstår vad det innebär att bli utsatt för brott.
– RIKU ger information och råd om brottsprocessen till brottsoffer, anhöriga till brottsoffer och vittnen i brottmål, samt erbjuder dem en möjlighet att diskutera händelsen. Vi tycker att det är oerhört viktigt att RIKU nu också syns i 112 Suomi-appen, eftersom allt fler brottsoffer kan få information om våra tjänster via den. Appen är också en del av beredskapen för mer omfattande brottshändelser, där det är viktigt att nå ut till offren, säger Leena-Kaisa Åberg, verksamhetsledare vid Brottsofferjouren.
112 Suomi är en mobilapplikation som producerats av Nödcentralsverket och som har utvecklats i samarbete med olika säkerhetsaktörer. Tack vare det stora antalet användare har den utvecklats till en omfattande servicehelhet med säkerhetstjänster för medborgare.
Tutustu myös
112-hätätekstiviestin rekisteröintivelvoite päättyy
112 Suomi -sovellus arjen turvana jo 10 vuotta
Juhannuksena tehtiin 24 900 ilmoitusta hätänumeroon
Hätä- ja ongelmatilanteet ulkomailla – näin toimit
Vain noin puolet suomalaisista tietää, että hätänumero 112 toimii kaikissa EU-maissa. Soitto 112:een ohjautuu Euroopan Unionin jäsenmaissa aina kohdemaan hätäkeskukseen.
Sosiaaliset hätätilanteet vaativat auttajalta aikaa
Hätäkeskuslaitos välittää tehtäviä myös sosiaali- ja kriisipäivystykselle. Vuonna 2024 niiden määrä kasvoi edelliseen vuoteen verrattuna 4 prosenttiyksikköä, ja ne ohittivat pelastustoimelle välitettyjen tehtävien määrän.
Neljätoistavuotiaan toiminta säästi suuremmilta tuhoilta
Juho Karkiaisen toiminta savuhavainnon yhteydessä ja rohkeus hätäilmoituksen tekemiseen mahdollisti maastopalon rajaamisen alkuunsa. Juhon ansiosta hätäkeskus pystyi tekemään nopean hälytyksen ja välittämään tärkeät lisätiedot pelastustoimelle.
Koulukiusaaminen voi olla rikos – hätätilanteen tunnistaminen keskeistä
Lasten ja nuorten kanssa on tärkeää puhua hätäilmoituksen merkityksestä. Esimerkiksi fyysinen väkivalta on aina rikos, vaikka sitä kutsuttaisiin koulukiusaamiseksi. Meneillään oleva väkivaltatilanne on aina syy soittaa hätänumeroon 112.
Vedestä pelastamisessa korostuu toiminnan nopeus ja sijaintitieto
Yleisillä uimarannoilla on viime viikkojen aikana tapahtunut huomattavasti tavanomaista enemmän hukkumisia ja vakavia läheltä piti -tilanteita. Tilanteen tunnistaminen ja avun nopea hälyttäminen on ratkaisevaa, kun kyse on veden varaan joutuneesta. Hukkuva ihminen kykenee harvoin huutamaan apua, mikä korostaa muiden roolia hätätilanteen havaitsemisessa.